Det jag kanske är mest stolt över, i träningsväg, är att jag bestigit Kilimanjaro! Just där och då uppe på toppen var jag varken speciellt stolt eller glad. Försökte väl mest att inte spy och ville bara ner. Men redan när jag kommit en bit ner och kunde andas aningens lättare så kändes det ganska fantastiskt! Som vi slet för att komma ända upp!
Death road i Bolivia var också ganska stort, likaså hiking & biking till Machu Picchu, för att inte tala om canyonen vi vandrade i veckan efter. Varför jag väljer att vandra uppför berg vet jag inte, jag kommer varje gång på hur mycket jag avskyr uppförsbackar..
Mitt första halvmaraton är jag glad över, samma med min enda jenkkifutismatch och extreme run!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar